En melodi spelas fortfarande, även fast den förlorat sin sång.
En sång som löd så vackert, den sång du sjöng en gång

Din trygga famn, det närmaste till hem jag haft
Men du gav mig så mycket att tro på, all min viljekraft

Jag tackar dig för allt du lärt mig, om livet och om hopp
För utan dig hade jag nog givit upp

Den våren då du lämna, tog du med en bit av mig
Men jag kan aldrig glömma de minnen utav dig

En fallen ängel som fått återvända, är vad dom säger att du är
men att inte längre få känna din trygga famn är något som i mig tär

Snart kommer alla fina minnen överskugga den saknad som jag har
men sången som du sjöng, den låter lika fint än idag.

Att himlen är så oskyldigt blå, var något du brukade säga
nu vet jag att den som målar den så vacker
Är du , så dig är jag skyldig alla tacken.

Dig kommer jag aldrig glömma, du kommer alltid finnar kvar.

För våra ögon kan tindra, våra läppar kan le
Men sorgen i hjärtat kan ingen se.