Båten var bävande
sinnena tillknäppta
bogtyget dundrade
skräcken förhärskade
klipporna skrämde

Endast kaptenen
och styrmannen vågade
lystra till havet och
se bortom vågskummet
Mannarna måste
till gudar och överhet
sätta sitt hopp
all sin lit
sina liv

Blinda och döva
tills faran passerats
de korsade bukten
och älskade vinden

Mot aftonen sjöng de
och njöt av berättelser
sagornas vals

Det var fest över djup
när de ökända sov.



27/6 2011