våra kroppar kolliderade i mörka rum
det blev en upprepande process
som att spela upp en låt

om och om igen.

det skedde
utan vår tillåtelse
utan vår förståelse

trånga mörka rum
rörelsemönster
så minimala
så klaustrofobiska
att det kändes omöjligt
i efterhand

tysta mörka rum
som till slut blev ett hem
ett stilla landskap av möbler
ett berg av illaluktande smutstvätt

förpliktelser

om och om igen.