Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Görvik 6/8, 2015


Vågspel


På vattenytan
flyger silverblå vingar
utan sin fågel. 

Långt ut lotsas en fraktbåt
mot hamn. Alla ljud färdas längre
där skarvarna korsar det öppna. 

En äldre herre i stråhatt läser
flyende nyheter i skuggan
som fladdrar på klippan. 

Så många öden som ligger och pressar sig
i solen, eller försöker hålla sig flytande
när skarven dyker. 

Myrorna gnistrar svart,
bär bort barr över klippan:
klippan som en nyrakad död. 

Jag sitter med pennan i hand på den fasta
käken som verkar säga: ”Jag känner er inte.”
Jag tar bara diktamen.

 

 




Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 342 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2015-08-07 06:18



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
Trevlig läsning...även om det bara är diktamen...:-)
2015-08-12

  Veven
så många intryck, så närvarande med alla sinnen och så många öden som kämpar för att hålla sig flytande. gillar!
2015-08-09

    prima donna
Oj för ett ögonblick befann jag mig där visst... Så levande. Haikun som inleder är fin!
2015-08-08

    ej medlem längre
Ett ögonblick i evigheten
2015-08-07

  Magdalena Eriksson VIP
Gillar gillar språkbruket är inte tråkigt en sekund här
som att få någons klokhet vackert serverad.
Råheten är len bland klippor och fåglar utan hemmablinhetens tröghet flyger så bra.
2015-08-07

  Marita Ohlquist VIP
Levande och detaljrikt!
Ser, hör och känner.
2015-08-07

  Jaseph
Första strofen är en utsökt haiku. Jag inser att "skarvarna" i andrastrofens sistarad kan stå för mer än fåglar. Här får vi en nära läsning av olika ytskikt i olika rum. Jesuscitatet ur Matteus 25 gör att vi är nära det yttersta. Så kan det faktiskt kännas en semesterdag vid stranden. Vi är lediga, men inte eviga. Livet är så flyktigt.
2015-08-07

  Nanna X
Detaljrik rapport. Ta diktamen av skarvar kräver sin skribent. Gillar vingarna utan sin fågel.
2015-08-07
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson