Doften av igår hänger kvar
partiklar som driver förbi luktcellerna

Minnet av dig som en gammal svartvit bild
kan inte komma ihåg färgerna, suddas ut

Din frånvaro gör fysiskt ont
nästan som någon slitit ut ett organ

Mina oroliga steg ekar i mitt hus
som ett rastlöst kattdjur går jag runt, instängd

Dagarna går och jag räknar ner alla minuterna
som en fräsande lunta till en bomb

Så piper det till i livlinan i min ficka, spöklikt krispigt
"Hej älskling, längtar efter dig, kommer snart hem - kram"

Och äntligen, äntligen börjar hålet i mig fyllas
och den fräsande luntan slocknar stilla