Har du sett en valfisk
ligga uppvräkt på ett torg
i måndagsregnet
medan massan av människor
ingenting bättre har för sig
än att irriteras över denna
felparkerade koloss
denna missbildade dröm
i den färdigbyggda verkligheten
och kanske har du då slagits av
att du befinner dig på fel plats
kanske får du svårt att andas
kanske går du närmare
eller så vänder du bort blicken
och går vidare som om
ingenting har hänt
du intalar dig att det ingenting
finns att förstå och även
om det fanns något att förstå så
är inte du ämnad att vara budbärare
kanske kommer du aldrig att kväda
vad du verkligen har känt och
antagligen kommer du aldrig att
leva det liv du var ämnad
att leva
och kanske har du
när den sista natten närmar sig
ingenting annat kvar
än denna vals sorgsna ögon
än denna förtvivlan
inbränd i ditt bröst