Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inte längre samma hus

De hade skövlat den gamla skogen
vräkt upp rötterna
plöjt sönder marken
fraktat träden
till timmerterminalen

De flesta svamparna dog
mossorna förtorkade
låg och skräpade i vinden
Katedralernas ljus var försvunnet
stigarna du vandrat som barn
den första kärleken
upplöjd
sönderkörd
bland de uppvräkta rötterna låg minnena
skramlade dött som
utspillda foster på marken

Huset låg och skräpade som en skokartong
på fotbollsplanens grus
du fick lust att sparka till det
det var inte längre
samma hus




Fri vers av Herr Hugo
Läst 269 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-08-26 14:42



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Ser framför mig med kuslig skärpa de här bilderna, som om jag visste exakt var på kartan detta skett. Torpet som blottlagts. Gillar katedral och lusten att sparka till huset, som på barns vis. Fint att lyfta fram den primitiva känslan i relation till minnet av skogen och stenar där barn du gått. Kusligt nära de egna erfarenheterna det här.
2015-08-26
  > Nästa text
< Föregående

Herr Hugo