Höstens hand dra sin gul färgade fingrar längs högakustens fjäll medans skogssvampen smygtitta på mig bakom skyddet av Hans blad.

Han är här med sin skrud av fallen löv och välkomnar mig som en gammal vän och nyfiken vandrare. Hans andedräkt andas jag med njutning; med smak av blåbär, tall och lingon.

Det är en tid av stillhet i skogensvärld där jag få möta Hösten i sin sköna form och låta Han guida mig till sina hemliga vrå. Ja, vi möts igen och här jag så trivs med båda mig själv och Hans värld.

Han vänder blicken framåt och visar mig med sin svepande hand att Hans närmaste vän är snart här med sin vit täcke och snöflingor fylld ögon. Jag titta framåt med Honom och kan bara njuta av den stund jag nu får.