Ett ögonblick och en mening.
Någon som sa att jag mist all kontroll.
Det fick mig till liv.

Vem är jag?
Vilka är alla de andra?
Vad finns omkring mig?

Ser solen i ett annat ljus
i mörkret omkring mig.
Ser stjärnornas storhet
i min ensamhet
också himlavalvet
som nu plötsligt fallit ned i mitt bröst.

Vem är jag i allt som sker..

Alla mina tankar
och känslor som styrt mitt liv
har mist sin betydelse.

Vem är jag i allt detta..

Solen kommer alltid finnas kvar
likaså stjärnorna
och himlavalvet.
Det har ju alltid funnits där
har bara inte sett det.

Vem är jag utan det...

Ingen

Vandrade i storslagenhet
utan förankring.
men nu ser jag
och känner...

Känner solens värme som omfamnar mig
och stjärnorna som vakar över mig
och det räcker långt
då jag nu känner att jag är en del av himlavalvet.

Vem är jag i allt det nya...

inser.

Jag är en som alltid kommer att finnas kvar...

I solen
i stjärnorna
och himlavalvet

Det är jag.......