När tårar faller inuti
landar de så mjukt nu.
Jag bäddar i det mjuka och varma.
Där kan de vila.

Det bitterljuva suget i magen
vandrar längs nostalgiska stigar.
Där solen lyser på allt;
Törnen och snår,
men även sparvens vackra drill på gärdet.

Ett stilla glittrande vårregn faller,
sprider ljuset i prismor.
Det faller inuti.
Bilden är ljus och varm.
Regnet är aldrig surt.
Det lockar till liv, i bilden och inuti.

Bilden togs vid gläntan jag besöker ibland.
Den bilden låter jag vila nu, i det mjuka och varma.
Jag låter tårarna skölja bort;
bitterheten,
och låter det ljuva träda fram,
som sanningen.

När tårar faller inuti
landar de så mjukt nu.