En glimt, ett ögonblick så kort,
en färgförnimmelse flög bort.
Kungsfiskarens besök i ån,
endast en snabb syn, i ögonvrån.
Sina färger den exponerar,
i solens strålar, de exloderar.

Ett uns av tid vid vattenkanten,
den letar nog bo i branten.
Där bara stenar fanns,
här hade han ingen chans.
Far längre ner i forsen,
letar vidare bland porsen.

Likt livet snabbt, han försvinner,
bara de öppna sinnena hinner,
för en stund, så kort bejaka.
Sedan, dock som tidigare bevaka
att livet blir, som det var tänkt,,,
även om naturen på dig stänkt.