jag tänker vandra längs järnvägsspåret

tills jag kommer till ditt hus

och vi ska mötas som förra året

i ett kvardröjande radiobrus

blicka bakåt mot bravaderna

blicka uppåt, om du vill

det är slut på eskapaderna

något annat måste till

jag gör solkatter med min spegel

kanske ska du se mig då

när jag smälter i denna degel

som jag ofta har sneglat på

kanske skruvar jag upp volymen

på mitt bergsprängarattentat

här står jag i gåbortkostymen

fylld av längtan, mig själv och hat

det är vår, kom och njut en ny bris

den är sydlig och smälter snö

om du uthärdar denna hybris

som fått så mycket fint att dö

solsken över det minnestyngda

i den egna kulturens rymd

under skäpporna blir vi skymda

men jag vill inte vara skymd

LARZ GUSTAFSSON     10/3 2013