Kan inte ge replikEn gång hade jag en bror jag kände Han var tvungen att gå dit alla går Saknaden är stor och tomheten monumental Bilden av honom var länge tydlig Men hela livet kommer som ett evigt bokslut Min bild av honom nu är ny och okänd Jag är arg och känner mig sviken Han satt i glashus och kastade stenar Jag går här i mina minnens ruiner I sinom tid kanske en ny förståelse växer fram |
Nästa text
Föregående Linil |