Undrar vad jag söker,
där jag kedjeröker --
i mitt blånande Tjäll,
när det närmar sig kväll
å rummet sig kröker,
men han är inte snäll !

Nu, det morron blivit.
Natten övergivit ---
vi, nu, äntligen har!
Löken, Snyggingen skar.
Han, ock, morot rivit.
Världen står hel och klar !

Du, kanske, icke märkt, -
hur Mycket i mig värkt, -
likt en konstig Idé, ------
- som trots allt EJ är fel !
Detta mig verkligt stärkt --
- så, nu, jag vill, blott, le !

Det pratas så mycket,
så att hela stycket -
av vår Information
blir till Revolution..
Men, vi gör då Rycket, -
tar å vänder på Kon!

Den som tänkte stånga
mig där bak å fånga
allt livs Uppmärksamhet -
på vedervärdigt sätt!-
Ur Barbarier, trånga - - -
mot - Det Bästa Vi Vet ....