jag minns den hamiltonska blandningen

men framför allt den lille rökaren

en man som lade undan pipan sen

han var min morfar, han var snickaren

jag minns cortinan som var röd och fin

anglian, noggrannheten, energin

minns snickarverkstan, skrattet, hammocken

minns vargavintrarna och skottningen

när mormor dött så slog demensen till

han hade tacklat av, satt bara still

en skugga av sitt tappra krigarjag

sen blev det "hemmet" till hans sista dag

en hedersman som också var min vän

en härlig tid en gång för längesen

harry lundin i cuprinolat slott

den bästa morfar som jag kunde fått

LARZ GUSTAFSSON  16/3 2016