Var ute, igår!
Det var jobbigt att gå!
Flåsa´ å det knöt sig i
svanken på ett hemskt sätt!
Var tvungen å sätta mig på
parkbänkar å stenar på vägen.
Icke undra på att jag drar mig
för å gå ut; Promenaden var
ett riktigt lidande, en plåga! - -
Fågelsång å fint väder, till trots!

Var, - som vanligt, - rädd för
att folk skulle skratta åt mig.
Det vart inte så farligt med det, -
men jag kände mig, iaf, extremt liten
i det gigantiska Utomhuset, ynkligt
liten såväl fysiskt som psykiskt !!
Kom fram till Affärn som, - som - -
VÄL var, - inte hade stängt, än, och
köpte kaffegodis, - bl. a., - en ljuvlig
rulltårta med grädde å citron ....

Undrar, nu: Har jag missförstått
Allting ? ÄR jag det där lilla
missfostret, -- såsom Menigheten
vill ha det till?? Alla mina Idéer -
å tankar, - är de nonsens, lappri !?
Skall, jag dö in i ett tomrum --
-- å aldrig finnas mera ? Var det
meningslöst, mitt Liv, å kan de
säga sen: -Hon fick aldrig smaka
Kärlekens Underbara Lycka!!??

Vad har hänt, -- vad skall ske ?