Extas, det är väl som att falla, låta sig vara som i plötsligt och oväntat fall, utan att veta om vattnet i utrymmet under är på eller av? Det skulle vara underbart att kunna göra just det, stiga på första bästa tåg och stiga av på fjärde stationen mitt ut i ingenmansland, utan att veta något alls, bara som låta sig följa musiken en har som inom sig och följa på impuls bara vart vindlande spår, inte skydda sig för varken storm eller bris.