Jag andas vinter, fast det är vår
Mina vingar svarta som kol
Mina ord är mina barn

Törsten, när du drunknar
Det är kyla som bränner
Vänner kan du räkna med händer

Men jag är tyst
Medans jag skriker

Känner lust
När hjärtat kniper

Förstår inget men är vis

Tappar förståndet men då är det fint

Det är inte mig du vill ha; det är min sjukdom