Har vi alltid existerat
å verkat genom tiderna ?
Endast döden deformerat -
ens Vara ini striderna...-

När, jag dog - miste jag min själ, -
- men endast för ett litet tag.
Snart, nog, var jag - åter- hel -
- i Livets formidabla Dag !

Å, nu, befinner jag mig här,
i ett litet hörn av Världen.
Det låter märkligt, men jag svär -
att jag suttit förr vid härden !

Kunde va´ en värmande eld
i skogen, vid sidan om sta´n.
Minns att jag kunde bli modfälld,
när grabbarna knulla´ med Fán!

Kände det som ett dödligt våld, -
stöld av mina energier !
Min själ blev -godtyckligen- såld
i dylika Svärmerier !

Men, jag lever, jag lever, - än !
Än, kan det finnas Tro och Hopp
om att jag finner Kärleken --
i min Levnads fortsatta lopp !

Ser framåt med Förtröstan, stark.
Iaf, bör Nått hända !
Kan jag få mig en lyckospark ?
Å, om jag vore hans Enda!!

Är, väl, den springande punkten -
det att få va´ nånns favorit !?
Då, kunde jag ta det lugnt, sen, --
som jag sluppit gå på en Nit !!