Tänker att fåglarna jag hör
är barnbarnsfåglar
till de vi lyssnade på tillsammans
när jag var liten.

Träden har fortsatt att växa,
björken du tömde sav ifrån
grönskar i kraft.

Det har gått generationer av blommor,
men fröna förbinder dem till släkt.
Humlorna som ger livet vidare
är barnbarnshumlor.

Ja, du förstår, spåren finns kvar
i nya skepnader, men snarlika
och fyllda av minnen.

Så jag andas vår luft och går våra stigar.
Som att ingenting har hänt. Och allt.,