Nu jag tänkte dö för min skuld försona

Jag gripen är av skräck
för mitt brott.
Mitt liv mig inger hat
min kärlek fasa blott
Nu jag tänkte dö
för att min skuld försona
Och dagens ljus
från skam förskona
Men ack mitt hjärta inte kan neka,då du ber

Jag tillstod allt för dig
och ångrar det inte mer
Om du för min snara död vill ömma och
inte orättvist mitt hjärta döma
Om inte med fåfäng bön
du avlas hålla kvar
Den rest av livets eld
som nästan slocknat har

Grapen