Mjuka hudar
mot mitt skinn

Kroppar i tårar och svett
andas inte längre än vad jag kan nå
bakom mina egna ögon
och den luft som rinner
genom mina lungor;
svarta av nikotin med tjära

Men kropparna är inte mina
och främmande händer söker sig in
trots att jag inte längre är där;
har gått över i någon annan
precis som alla andra dagar

Kanske sjunger han en annan sång
än den jag hörde honom sjunga,
under mina tankar om hans fingrar inuti

Jag tar den kortaste vägen
in i hans huvud igen