Kämpar i timmar,
slänger sedan pärlplattan i väggen
för att börja om igen

Bara gör och gör.
Finner ingen mening,
inget driv,
ingen inre motivation.

Den korta stunden av tillfredställelse
är när plattan träffar väggen
och allt som jag byggt
så tydligt far åt alla håll