Skog tätare än tystnaden som omfamnar månen,
och ändå går jag här bredvid
den porlande bäcken, vår
och den gamla eken bär
fortfarande sina torra medaljer. 

Mossan, grön och saftig, klär
stenmuren vid stigen och i ögonvrån
lyfter en stor fågel djupare
in i skogen. Det är vi och allt.
Mitt hjärta är också en fågel 

i den andra ögonvrån. Kvittrar
att det vårar så att måsarna yrar
som stora snöflingor över åkern.
Matjordens navel,
fontanell av krokus.