Min inre monolog spelar spratt med mig.
Hon hånar mig.
Mitt eget sinne hånar mig och allt jag står för.

Jag tar avstånd men jag känner ändå hennes hårda ord.

Min yttre dialog som förs med människor besvärar så mitt självförtroende väcks.
Hon är stark.
Hon vet värdet och vilken mark jag står på. Jag närmar mig och hon visar mig att jag är bra.