*
Visst var det ett häftigt 'ligg', särskilt färskt och fräscht med tanke på att olyckan med bilen sedan väntade så strax om hörnet.

*
Som jag fick höra missförståndet från färsk källa då någon såg mitt försök att hantera verkligheten. Sedan kom repliken som tog mig så som totalt på sängen. 'En olycka kommer sällan ensam'. Att det var ett förlåtligt misstag, förstod jag först efter någon halv minut då de röda trådarna i hjärnkontoret rett ut sig en smula. Tänkte och reflekterade samt bestämde mig på stående fot att 'bjuda på den karamellen', trots lusten att korrigera människan. Hur slets jag där och då icke med möjligheten att få någon att se på det hela 'med mina ögon'? Samtidigt förstod jag hur fruktlöst det skulle ha kunnat bli att få någon att mista möjligheten av att ha sagt något, som skulle väl... ...dessutom kom tåget just då och ögonblicket trasades sönder med 'blixtens hastighet'.

*
Då när någon som jag stått i kö och merparten av de sent anländande till bussen trängde sig på före mig, fick mig att sekundsnabbt troligen känna hur skönt det skulle ha varit om de kommit i vägen för ett snöskred just då och jag själv räddats av gongången i allra sista stund. Dom om min lättnad sedan av att höra kvinnan vid ratten säga bara en fem minuter senare att fordonet 'vägrar starta' och alla 'som skulle med tåget i tid', bör ha vänligheten att stiga av något innan bussen får lift med ledig bärgare.

*
Som tur är har jag inte körkort, men det har en vän till mig och när jag sitter bekvämt tillbakalutad i baksätet förvandlas upplevelsen från lagom tur i staden Stockholm, till något som påminner om trafiksituationen på en tysk motorled, bara som om den vore placerad mitt i Rom eller Paris.

*
Det irriterande med att vilja plocka hjortron, hallon eller blåbär någon annanstans än i frysdisken, är att något jag varit där 'igår' och inte bara gjort i stort sett rent hus i skogen, utan också lämnat några testar här och där, för dig att gräma dig över.