Det var alla evigheters drömlandskap
och jag sprang naken och nyfiken
För det var så drömmens riddare hade betsämt

Hemliheternas värde låg inlindade i lila silkespapper
och vi avvarade den allra finaste ask


Långt där
under
jordlager
och maskätna blad



Kom du ihåg sångerna
våra fnittriga munnar
trallade

blommorna du flätade in
i mitt solblekta hår


minns du

och hur vi älskade


men
evigheternas drömlandskap

var en lögn
Min riddares hand
skulle snart släppa taget
om min kittlande nacke

Vår hemlighet
skulle snart glömmas
bort
i någons krusbärsrika
trädgård