Trygghet, lugn och rutiner ända in i döden
Kistan inlindad i fetvadd för säkerhets skull
Ny hyllar vi alla plikttroget, det olevda livet
Alla är gråa i ansiktet och ljuvligt avtrubbade
Euforiskt likgiltiga ber vi prästen hålla käften
Döden är alldeles för allvarlig och pretentiös
Jag vill hem till min BMW, känner mej konstig
Stäng fönstret nu, man vet inte vad det kan leda till... Grannarna är invandrare, stäng.