Den där sorgliga typen...
Jag har aldrig varit den...
sörja över en man typen
eller ens
gråta över någon alls typen
Aldrig varit den...
som saknar de bruna ögonen typen
eller saknar värmen av hans hand typen
Aldrig varit den...
som blundar och försöker minnas hans röst typen
inte heller försöka komma ihåg hans lukt typen
Aldrig varit den...
som längtar efter hans kyss typen
eller tyngden av hans kropp över min typen
Aldrig varit den...
Som önskar att han vaknade vid min sida och inte hennes typen
inte heller avis för att hon andas samma luft som honom typen
Aldrig varit den...
Som är frustrerad över att hon får memorera hans ansikte med sina händer typen
Inte heller bitter över att hon får följa formen av hans läppar med sin tunga typen
Dessutom har jag aldrig varit den...
som erkänner något av sina känslor typen
eller ens visar dom typen
lättast så...