Jag är rädd för tystnaden,
så tyst att man bara hör sitt eget andetag,
så tyst att man bara hör klockan ticka.
Tick tack tick tack.
det får mig att inse att jag är mer ensam än jag trodde.
Dödstyst, tick tack, tick tack,
som en skräckfilm, fast ingeting händer.
Tick tack tick tack, varför?
Jag gör så gott jag kan för att undvika tystanden.
Men den finns överallt, precis som sorgen jagar mig,
så smyger tystnaden fram till mig.
Jag ville inte erkänna, men jag är rädd.
Tick tack, tick tack.

2015-07-15, Onsdag kl: 11:21