jag upprepar köksbordssittandet
tänkandes på samma saker
som du

alltid tänkte

din längtan
din längtan
hem till norr
som du skamsen gick med nykter
och som flödade ur ditt bröst, då du var fylld av vin

du hade alla kära omkring dig
men stängde alltid dina öron

vi förstod nog aldrig riktigt din sorg
din sorg över förlorat tyg

och nutidens obrinnande eld