Det flög över månen och landade bakom soffan.
Pappret. En liten ihopknöglad lapp.
Jag flög för nära solen och störtade ned framför soffan.
Papperslappen och det livet bakom mig.
Månen och solen bytte av varandra som inget hade hänt.
Jag låg kvar på golvet för allt hade hänt.
Försökte finna stöd mot en blank och kalla parkett.
Biljett mot himmelriket, returen bakom soffan.
Förundran i mitt inre solsystem, var fanns Saturnus ringar?
Papperslappen var domdedagsmeteoriten.
Den landade inne i mig och ändå bakom soffan.
Idag, vem dödar en relation på papper när det finns elektronik.
Vem tänker på Merkurius när Mars går över i Venus.
Vem tänker på Poseidon när Neptunus finns.
Vem minns en papperslapp som flög över månen och slog hål på mig framför soffan.
Både jag och papperslappen ligger kvar bakom det jag trodde vi hade framför oss.