min mamma
bor i ett hus
större än jag anar
hon har låst alla dörrar
gömt nästan alla nycklar
ibland låser hon upp en dörr
och ställer den lite på glänt
och jag kan skymta
livet som var hennes

min mamma
är på en hemlighetsfull resa
in i evigheten
och längs alla minnen
längs allt som är borta
och mina armar måste vara
längre än livet
om jag skall nå henne

ditt barnbarn är min son mamma
och hennes ögon undrar så
och så säger hon milt jaja
och nickar och ler
för hon vet
vet att det är det jag vill höra

vi sitter tillsammans
i hennes minsta rum
och jag längtar så
att hon skall komma tillbaka

men hon håller ett litet skrin
i sin famn
där har hon allt hon behöver
sin tro sitt leende sina drömmar
alla de gömda nycklarna
alla dessa nu som
kommer och går
spårlöst