Tack för att du hänsynslöst
slog sönder min verklighet
så att jag äntligen kunde inse
och förstå att sanningen inte
är min fiende utan min vän
som kunde bringa ordning
i mitt livs obeskrivliga kaos
och öppna mitt stängda hjärta
så att jag med full klarsyn
kunde skilja mörker från ljus
Tack för att jag kan se mig
själv i spegeln och gilla vad 
jag ser och omfamna mig själv
med kärlek och förlåtelse
Och kanske det största av allt
att jag kan förlåta andra som
ett milt regn över förtorkad
åkermark, och känna en skön
glädje över att vara människa
efter att ett halvt liv försökt
bygga ett liv i träskmarker
Tack Gud för att du aldrig
har gett upp hoppet om mig.