Du försöker att med alkohol, droger, mat, shopping, TV, internet och tillfälliga ytliga totalt meningslösa sexuella kontakter fylla hålet du har i ditt bröst. Du vaknar på förmiddagen med en ryslig bakfylla, psykiskt, fysiskt, och själsligt rakt in i väggen, och din självkänsla är så låg att den inte är mätbar. Ett kyligt strålande svärta i ditt huvud, förvirring och ångest så att du fruktar allvarligt för din psykiska hälsa. Du skiter samtidigt som du kräks i handfatet. Fem räkningar från störningsjouren och kronofogden har varit inne och dragit från ditt konto, så du är totalt pank i 3 veckor och det finns absolut ingen att låna pengar av, och du har en massa obetalda skulder. Dessutom så ska du bli vräkt om 10 dagar. Massiva minnesluckor den senaste veckan, det ringer på dörren och där står det två stycken solkiga stenhårda brudar som påstår väldigt påstridigt att du har lovat dom att bjuda på några linor kokain, och om du sviker det löftet så sätter dom några extremt aggressiva gorillor på dig.
Du inser att det är hög tid att sticka från stan ett bra tag. Dom två solkiga stenhårda brudarna är bra på att slåss, och dom ger dig en rejäl omgång stryk så att du ligger på golvet och krälar i ditt blod, och grannen lirar outhärdlig dansbandsmusik. Läget är en överjävlig mardröm och du fortsätter att skita och kräkas, samtidigt som dina två hundar uträttar sina behov i din nedgångna och skitiga lägenhet, och hela havet stormar i ditt huvud, och ångesten kommer i stötar och för första gången på mycket länge så gråter du. Du ligger i fosterställning och hulkar, och du ber till en Gud som du inte tror på. Du är på botten och allt är ett vidrigt snurrande surrealistiskt gränslöst skräcktivoli, för du börjar känna dig gränspsykotisk och du vet inte vem du är, vem du var. Det ringer på dörren, och du kikar vem det är. Det är din, medan ni var gifta, notoriskt otrogna ex-fru med dina två små barn. Insikten att det är julafton blixtrar till i din bultande skalle. Du tog LSD på natten, så när du tittar ut så är himlen grön, och grannarnas fönster är sugande malande skrikande svarta skrämmande hål. Du sjunger gläns över sjö och strand och så smäller psykosen till och du upphör att existera. Du är plötsligt en kataton staty. Du slungas in i ett vidrigt och superextremt helvete som det inte går att existera i. Några dagar senare så börjar du att promenera korridor på psykiatriska kliniken nummer 1. En bra professionell sammansvetsad äldre personalstyrka som verkligen försöker att lyssna och förstå, med en fullödig medkänsla. Din kvinnliga psykoterapeuts grundstrategi bygger på kärlek och sanning. Kärlek och sanning är det som kan ta dig tillbaka till ett hållbart och friskt liv. Gud bryter ned vissa människor totalt, för att det ska gå att bygga rätt från noll. Men att din familj, vänner, och släkt totalt vänder dig ryggen det har du svårt att smälta. Det har gått ett halvår sedan din kollaps och du har ingen nära relation förutom personalen och din psykoterapeut. Om du ska bli en utslagen människa så bli det inte för Guds skull i landet Sverige, för här är människorna i regel avstängda och iskalla. Sverige är helvetet på Jorden. Här är de utslagna människorna verkligen utslagna utan en utsträckt hand av nåd, förlåtelse och barmhärtighet. En strålande vårdag i april, din 55:e födelsedag, så tar du din cykel och cyklar till utkanten av stan till ett tågspår. I hörlurarna mahavishnu orchestra och lägger dig till rätta med nacken på ena rälsen. Äntligen så känner du frid och en ljuvlig harmoni. Du halsar ur en flaska whiskey och låten heter eternitys breath pt 1.
Döden är ögonblicklig. Du svävar in i det vita ljuset och din dödsglädje är obeskrivlig.