Sjuksköterskan framför mig frågar hur jag mår. Jag vet inte vad jag ska svara. Säger till slut ”okej, lite upp och ner”. Standardsvar, oftast inga frågor på det. Sjuksköterskan säger att det kanske blir lite bättre med jul mitt i mörkret. Hon frågar om jag gillar julen. Jag svarar att ”ja, jo, det gör jag”. Jag vet inte varför jag säger så, jag älskar ju julen. Egentligen. Hennes ögon är frågande och det finns mer som puttrar under ytan. När jag går därifrån inser jag att jag att det var tolv timmar sedan jag gick hemifrån. Hela dagen har gått och jag minns inte om jag sov inatt eller inte. Det regnar ute, jag tar på mig hörlurarna och drar ner luvan. Undrar om jag kommer märka morgondagen.