fastän glöd bär brister på tända trådar
avslutas varje mening med innerlighet
det kapacitet
inte bär räddas med röd/vit känsloboj
då trygghet är synonym till två
kan jag knappt stå för knän sviker sinnelag
och segerslag är redan utkämpat
se älskling, vi vandrar levande ur strid
som en länge längtad frid och önskan
om slut på liten&timid
limmar ramar kring ryggar av olika sort
och kanske kommer jag bort
på flyplatsen
på väg till dig&mig eller hemtillsig
men jag försvinner aldrig trots:
\'jag blev rädd, jag såg dig inte helt
helt - trasigt, jag kände mig splittrad i
tankegången precis som sången gick itu\'
och där fann jag dig
du som vårdar
värmer mig
i dina tårars regns beroende
och jag är viktig i min roll som din
som vettet är likgiltigt inför kärleksansvar
men där just du är gensvar i sig
ibland blundar fjädrar för vart vinden må föra
dem och de som skall till att höra
deras saga men i motsats finns jag och känslan av bragd
där jag blir tillsagd att dämpa min dans
men i någon brilliant snattarficka ligger mitt sans
och jag tänker inte be om ursäkt för att jag blivit rånad
utplånad på all etikett hånad för att jag saknat diskett
och ingen backup existerar på parkett ett där jag sett
livet