Stilla sjunger fågeln i trädets skugga

Sin vemodsvackra melodi 

Han sjunger för solen och månen

Han sjunger för stjärnorna och regnbågen

Han sjunger för molnen och regnet

Han sjunger för allt som är vackert

Han sjunger för att lindra någons sorg

En sång full av längtan och kärlek

För att fylla den som hör med tro

På att mörkret leder till ljuset

På att hopplöshet blir till hoppfullhet

På att ett fruset hjärta kan tina

På att en vilsen själ hittar hem

På att sorgsna ögon åter skall le

För dig och mig han stilla sjunger

Sin vemodsvackra melodi

Full av längtan och kärlek

Som fyller den som hör med frid

I gryningen och i skymningen

Hans toner följer med vinden

Som får det att viska i trädens kronor