Det hemskaste året av dem alla
Hur orkar du klokuggla? Känner skuld du läser, du har förlorat sommaren din. Den glädje jag känner att du lever, går inte med ord skrivas. Saknar dig varje dag, glömmer aldrig sandlådan vi två delade. Vad monster det finns.
Känner den djupaste sorg då jag läser
Finns det någon som är normal?
Sörjer vid graven till livets slut
över våra liv, det stulna som vi aldrig får tillbaka.