Det finns en glasskärva i mitt inre 

Ett fragment av något skört

I den speglas alla minnen i mitt hjärta 

Tydliga och svaga

Glada så som sorgsna 

Har sin egen spegelbild där djupt inom mig

Ett fragment av livets gång

En frusen tår

Ett stilla skratt

Glasskärvan den finns där

Så len och samtidigt smärtsamt vass

Reflekterar den mitt mörker och mitt ljus