…mig själv, närmast.

Så länge ett du kan acceptera att även om du är
något eget, har något eget, som egna intressen,
bör du kunna erkänna att även jag har samma
rättigheter till att ha och vara ett eget jag.

Du är suverän i dina rättigheter och skyldigheter.
Jag har samma sorts rättigheter och skyldigheter
som du. Att vara en suverän stat, bör innebära att
även invånare i en sådan stat bör kunna vara suveräna.

Självständiga med egna rättigheter och skyldigheter.
Det vill säga att äga en tro på högre makt, som gud,
eller inte. Att rösta på samma sorts parti som min
granne, kompis, sambo, (vem du nu vill skall ingå i rätten)

eller inte. Jag kan ha intressen som bara jag vet om
eller så kan jag ingå i en grupp. Den minsta gruppen
består av två individer, i det här fallet två människor.
En demokrati, vilken vi lever i just nu, även om det

finns människor som vill ‘något annat’, bör kunna
acceptera att det finns människor som inte har precis
lika åsikter, känslor, intressen, smak på mat, musik,
de sköna konsterna med mera som de själva.

Du själv har ju rätten att tänka och känna själv, så
varför skulle då inte andra ha ‘samma rätt’?
Du kan ju tänka på saker, ha saker inombords.
Du kan ha din egen värld och alla andra har rätt till

att ha och vistas i sin egen värld. Du kan dela med dig
av värderingar, tycken, upplevelser och så vidare,
eller inte. Precis samma rättigheter som du har,
det har även alla andra.

Åtminstone myndiga personer har och bör kunna ha
‘alla rättigheter’, med vissa undantag. Människor som
på grund av ålder står under förmyndarskap. Även de
som förtjänar straff, utfärdade av en domstol, är tillfälligt

ett undantag. De lyder under andra regler så länge de
är omhändertagna enligt beslut av en domstol.
Vad människor som ligger i vanlig koma eller
medicinsk koma, eller är medvetslösa av andra orsaker,

kan tas reda på av envar tillräckligt nyfiken.
Om du vill att någon skall kunna bli omyndigförklarad
av ålder eller andra skäl, bör du kunna godkänna att
även du omfattas av samma villkor, som de du vill kunna

bli omyndigförklarade. Exempel, om du är 21 år och vill
kunna införa som lag att alla människor som just fyllt 65 år,
bör omyndigförklaras. Du bör redan vid 21 års ålder kunna
skriva på att du är anhängare av en sådan lag.

Ett kontrakt om du så vill. Om du själv skulle ha oturen att
själv uppnå en ålder av 65 år och inte längre anser att ett
sådant kontrakt känns ‘rättvist’, så bör du kunna känna
trygghet över att du själv var med om att skapa lagen, redan

då du fyllde 21 år. Om en sådan lag någonsin kommer att
kunna drivas igenom. En del människor som är yngre än så,
omkring femton år, anser att den tänkta ålder inte alls bör
vara så hög som 65 år, utan något lägre, låt oss säga 50 år.

Tryggheten i att skriva på ett kontrakt redan vid femton års
ålder är givetvis att om du själv skulle fylla 50 år, kan känna
att du fattade detta beslut som sedan drevs igenom till lag.
Det skrev du under just med tanke om rent goda avsikter.

Du ville kunna ta omsorg om dig själv i en tänkt framtid,
redan tidigt i livet. Men som du väl vet, politik och ett lands
demokratiska rättigheter kan undergrävas, ge en tänkt elit
fripass från att vara ungefär som dagens diplomater, befriade
från strafftid.