I varje ynka detalj gör vi precis som sig bör
fast dagarna är räknade är vi noga med vad vi gör

tiden är en bröt, viljan inte särskilt fri
vi hålls fångna i dunklet bakom frihetens jalusi

staden är en djungel, spel och lurendrejeri
vi sugs ner i dess vortex, och där lär vi förbli

jag växte upp på landet, men fick jobb inne i stan
jävelskapen har förföljt mig hela tiden sen den dan

Jag har inget åt dig, det har jag aldrig haft
har inte så det räcker ens till bulle och saft

himlen stormar och blixtrar, regnet strilar ner
du kan inte ändra på mig, kanske ses vi aldrig mer

alla dina tankar, alla väl så vackra ord
kan aldrig kompensera för ditt karaktärsmord

det var bara en sak som jag gjorde fel
jag stannade för länge uppe i Niemisel

Fan finns i detaljer, hästen slinker in i sitt stall
säg vad fan du vill, jag är ändå alldeles kall

Rosa brukar säga att man blir hädd som man är klädd
i natt så drömde jag att jag sov i Rosas bädd

Jag vandrar genom löven, fallna ur alla dessa trän
som en vilsekommen främling som inte vet vart det bär hän

så mycket som jag skulle vilja ha ogjort,
du är också ledsen, det gick alldeles för fort

En del ställer upp och hjälper, andra säger nej
igår kände jag igen dig, ikväll är du en okänd tjej

Jag behöver nånting starkt som kan dämpa ner min nervositet
du vill ha en stark man, men jag är ingen atlet

Genom kalla vinternatten följde jag polstjärnan hit
över Råneälven på laggar av komposit

Jag gjorde bara en sak som blev helt fel
jag stannade för länge uppe i Niemisel

Min kropp känns förbrukad, nu sjunker den snabbt
den drunknar i gifter, haft det svårt, haft det knappt

men mitt hjärta räds ej slutet, det är fritt och det är lätt
och jag minns med värme alla som stått mig nära på nåt sätt

Alla reser nånstans, om de inte redan kommit fram
alla har ett mål, kanske Kåtotjåkkas kam

men följ mig älskling, följ mig iallafall
det kan bara bli bättre om vi undviker allt tjall

Mina kläder är blöta, sluter tätt mot min hud
lika tätt som alla regler från en grym och retlig gud

men jag vet att lyckan slutligen kommer stå mig bi
fast det kanske just nu verkar lite så och lite si

tomheten är ödsligt ändlös, kall som vintern upp i norr
där pimplarna på isen borrar pimpelhål med borr

och det var bara en grej som jag gjorde riktigt fel
jag stannade för länge uppe i Niemisel