Vi vaknar med katthår på tröjan.
Sträcker armarna mot varandra
och lillfingrarna lindar sig
till en snårig härva.
Utanför tvåglasfönstren har snön yrt
sedan nattens mest blå timma
och det fransar när vi sätter ned
fötterna på golvet.
Kylan har lamslagit trätiljorna.

Katterna klöser inte längre armarna
där såren har avlöst varandra
och någonstans utanför fönstren
ligger mjuka rävar och blänger.

Vi har lindat fast lillfingrarna
snårig härva där vi skrivit rader
om att vi inte ska ta oss loss.
Om att vi ska vara härva och bråte
tills vi slutat andas.
Så sas det
och så har vi skrivit i våra handlovar.

På förhand har det broderats
en historia över lapptäcke.
På förhand har det berättats
om oss.