…journalist på tillfälligt besök i en skyttegrav.
Journalisten har fått möjligheten att tala med en löjtnant vilken fått tjänstgöring som tillfredställande kapten.
Journalisten till kaptenen.
- Har jag uppfattat saken rätt nu?
Kaptenen till journalisten.
- Jag vet inte vad ni har uppfattat.
Journalisten till kaptenen.
- Jag har bara varit här i någon dag, men tycker mig ana ‘sakernas tillstånd’.
Kaptenen till journalisten.
- På det viset, själv så vilar jag på hanen.
Journalisten till kaptenen.
- Jag kan se att mannarna har mauser, medan ni själv bara bär pistol.
Kaptenen till journalisten.
- Ja?
Journalisten till kaptenen.
- Hur kommer nu det sig?
Kaptenen till journalisten.
- Som högsta befäl på platsen, är det min främsta uppgift att huka och överleva.
Journalisten till kaptenen.
- Så ni kan ge fortsätta ge order?
Kaptenen till journalisten.
- Så är det.
Journalisten till kaptenen.
- Få se om jag missuppfattat saken rätt nu…
Kaptenen till journalisten.
- Vad?
Journalisten till kaptenen.
- Så här alltså...
Kaptenen till journalisten.
- Ni har ställt er upp, troligen för att inte stelna till i leran, men ni befinner er i en farlig situation.
Journalisten till kaptenen.
- Såå, du upprätthåller här ett visst dödläge. För att det skall kunna råda en som bräcklig vapenvila. Så ingendera av de i striden inblandade behöver tappa ansiktet? Jag…
Journalisten rycker till och är på väg att likt en fura falla.
Kaptenen till journalisten.
- Ni ser, det var inte nyttigt för er, alls. Att ens vistas på den här platsen. Detta kräver vedergällning. Jones?
- Ja, löjt… kapten.
- Avlossa några skott i mörkret mot fienden. Efter några sekunders betänketid, orden. Men håll geväret högt, som stolt!