Jag ligger på lit de parade
i det förflutnas stilla passage

Smaken i munnen känns fadd
när det förflutna ger mig sin homage

Jag undrar just vart jag är stadd
helt naken och utan bagage


Det förflutna paraderar förbi
men rusar iväg i en storm

som lackor i kök i Dehli
när jag sätter mig upp och tar form

när i dröm vakenheten hälls i
och natt påtvingas dagens reform


Så löper tanken i blyertsens snitt:
De smakat dödens kramade must

går det allom oväl, ja, försåvitt
man icke lagt kursen från Samsaras kust

men död och liv kan ej ses svart och vitt,
det vet var hummerliknande langust


för djupt i nuets försvinnande rop
löper tidernas ändar ihop

Charons båt gör ej svårt många knop,
men på stranden har Kali upprop

för självdöd gubbe, var olyckas glop
som av de levande kastats i grop