Petra, en flyktigt bekant till mig, visste att berätta litet om ett vardagsäventyr hon haft under sin mera lediga tid en dag. Hon hade stannat under promenaden med bilen, då hon känt sig en smula trött och ville vila sig. Så hon hade lyckats missa diket och parkerat sig någonstans just där hon var just då. På sin väg troligen mot ett för henne möjligt mål. Då kom det sig att det knackade på vindrutan och personen ifråga använde sig först av teckenspråket via en med handen vevande rörelse. Efter någon tvekan for fönstret ned litet långsamt och prövande, varpå människan hostade i handen och frågade om Petra kunde tänka sig att ringa en ambulans, då det skett en olycka i den där kurvan du vet. Sedan såg hon sig omkring i bilen och fick syn på den slitna men typiska läkarväskan och något mera i affekt verkade som upprörd. Hon, besökaren, krävde att hon Petra skulle avbryta sin lediga stil och genast bistå den för olyckan utsatte. Efter en blick på middagsgästen, ty detta befanns ske, ej inför, utan fastmer efter lunch, vid två på middagen och så mumlade Petra något om att väskan var tom, vilket inte verkade övertyga personen utanför bilen, som omedelbart krävde 'upp till bevis'. Så Petra steg ut ur bilen med väskan i ena handen, öppnade densamma, visade hur icke existerande den var på instrument, mediciner, sprutor och annat, det var där. Häpen såg gästen ut då, en smula 'lång' i anletet nog även. Varpå Petra i som högsta onödan förklarade att hon visserligen var doktor, men i filosofi, inte i medicin. Att läkarväskan hon på auktion dagen innan in ropat och därför det kom sig att det heta bytet fått vila sig en smula inom synhåll för den vilken suttit så nyss i förarsätet. Eftersom det var hennes lediga dag hade hon inte mobilen med sig, utan bara sin egen bestämda person. Efter en liten paus på sju röda sekunder tillade hon 'Någonting annat?' Varpå hon riktade ögonen mot en pelare av svart rök vilken syntes en bit bort. Den kom från en nyss påkörd bakifrån Porsche som var så skinande röd i lacken. Även gästen sågs spana i den riktningen och fick något av bryderi samt brådska över sig. Sedan sågs hon jaga iväg som om blixten just slagit ned och bara måste ses, från nära håll.



(Jag har ett kramdjur i dagbädden, som fått namnet Petra.) Det är en sådan där ytterst farlig katt från djurvärlden där den kallats ömsom, Panter, svart Panter (Det finns bara svarta, ungefär som gul banan) vilket egentligen är en Puma, som finns i färger... ...na brun, svart och så förstås, vilket även de sägs förekomma i mera slutskedet av livet, död Puma.)