Efter att jag har handmjölkat
min allra bästa fru
så lägger sig äntligen tiden
för att vila och jag
sparkar igång det ruttna
köttet så att vi kan
äta i en otäck lugn och ro.
Vår jävla TV är sjuk
i själen så jag skjuter ihjäl
den så att berget får
andas harmoni i en starkt
grön dag då vi fick
sparken från våra jobb.
Huskroppen är en
marionett för våra sista
pengar och vårt glödande
hat blommar ut i en
rymd av en svart glädje
som sonderar terrängen
när vi hör vad grannarna
planerar för uppgiven
alienation strax
bakom det outsägliga
templets morbida glöd.