Vi krisar alla
så inihelvitte;
böljar fram över ytan,
avancerar fram,
mot var och en sin klagomur
Nån skjuter nån annan vid Tempelberget
För det mesta lyckas vi förvränga tidens fall
genom kropparna,
men jag skrattar gud, Glasgow och tilltron i ansiktet
Existensen rasslar, bluffar in,
blaffar ut
mellan dunsande, råkåta köttsäckar
Ögongloberna dallrar stillbligna
över alltings händelsehorisont
Munnarna, rudlika,
ler varandra dumsnutna
i sina stinkande andedräkter;
historielöss
med världen som titthål, ögnanden, ekon,
medan jag står till knäna i minnets svämkägla,
erigerad långt ut i betäckningsfrossan
Det är november i alla böcker,
i alla riktningar,
t.o.m. i Nora Ikstenas modersmjölk,
och jag minns en Dagermanbro
som hade sitt ena fäste i september
det andra i november
Katten älskar mig så mycket
att jag ibland börjar se försonligare på mig,
men bara i svaga ögonblick
Krankheterna står omkring mig
som rejält nerstötta rituella störar,
hala av varje kallblek grynings slem,
gult och tjockt;
en vämjelig substans
med möda uppstött
från mitt innerstas djupaste försvarslinjer
Det är november i alla almanackor,
alla kontrakt och äktenskapsförord,
i alla samlag
Det är våg fem och vaccination tre
Existensen rasslar
Sjöisen sjunger sin åskmimikry
i kvällningens Västiträsk;
skrämmer de levande
Döden sitter ute i råttmörkret
och putsar sig som en katt
Slemmet jag vränger
ur mina värkande luftrör
före soluppgången
kallnar som riklig sperma
omkring mig;
spydd
istället för ejakulerad,
projicerande en däven död
istället för ett sprittande liv;
ett sjaskigt slut
istället för en benign början;
tar ett segt grepp om mina anklar;
lockar med kvävning
i Hades fångstgropar;
frestar med avgudars och fallna änglars
ambrosia
och djävulsknektarnas nektar;
avgrundernas snedbjudna dödselixir
Dödsbevisen
är den krossade förnumstighetens
slutdokument
Människohoparna fyller sina vilsenheter
med meningslösheters meningslösheter;
pulserar under novembers soffprogram
och dödsryckta matlagningsflin
i genitala kittlingar
och stanksvettiga diskbänkspåsättningar
i pepparkaksbaken
medan brandmän och ambulanssjukvårdare
attackeras
i politikerskapta getton
Det är november i evighet och i all hast;
breka så jag kommer åt,
pungen slår vanvettigt,
pålen pistongpulserar,
fingret i arslet,
klockorna i Storkyrkan ringer till orgasm
Sverige ligger bi i gammal kättja
och kallskuret;
vanligt folk tar sig tid
med lite porrsurf och tvärrunk,
mellan talmansrundor och statsministeromröstningar
Man hostar slem och runkar
och tänker sig den kåta damen
i närbutiken doggy-style
efter stängningsdags,
medan sperman sprutar
och det sega förkylningsslemmet
väller
Jag döper i andanom om Bengt Emil Johnsons
Gubbdrunkning till Gubbrunkning
Det är november överallt
och rena dödskampen i studsmuttan