Den djupt deprimerade flickanJag är inte alls redo för framtiden formulerar flickan för sig själv brådmoget och förtvivlat, för i mig är det så trasigt och rörigt så att varken kungen eller gud kan läka och få saker och ting i ordning. Flickan vägrar gå till skolan och hon äter nästan ingenting. För ett år sedan så begick hennes älskade pappa suicid, och mamma är långt ifrån en empatisk och känslomässigt stöttande människa, och hennes dotters apati är kolsvart av en dödslängtan som inte förmår gråta, och styvpappans ögon är kalla. Mamma är nyförälskad och vimsar mest omkring euforisk och förvirrad på samma gång. Flickan är helt vilse i sina fantasiers livsfrånvändhet när hon stirrar in i tapetens mönster som blir till en demon redo att äta upp den svaga livsgnista som trots allt finns kvar. Inte BUP domderar mamman och styvpappan, för där far barn så illa har vi hört. Flickan har fått utstå kränkningar och svek, godtycklighet och hån, så hennes självkänsla och livslust är på en bottennivå, dessutom en systematisk mobbing under åratal. Flickans depression har fått alla klockor att stanna och mamman och hennes nya pojkvän fnissar ute i köket. Gud gör ingenting och ett halvår senare så tar flickan sitt liv genom att ställa sig framför ett godståg. Mamman är klädsamt sörjande och fortfarande hett förälskad i sin härliga pojkvän, vilket är det klart viktigaste i hennes underbara liv. Det är ingen som riktigt sörjer den tolvåriga flickan. Det är som att hon aldrig har existerat. Djävulen skrattar och njuter av dramat.
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 89 gånger Publicerad 2021-11-25 21:49
|
Nästa text
Föregående Johan Bergstjärna
Senast publicerade
Den rädde och frusne pojken inom mig AB Svensk Kärlek Jag är gränspsykotisk, ADHD, Aspergers... Mitt hjärta fyllt av ett varmt ljus Det skulle behövas kärlek nu Kärleken är den smärta du inte kommer undan Kärleken är det enda andrummet i en värld av kaos Och så åker pistolen fram Se alla |