ur Poetiska Rariteter
En ödmjuk manHan är en hämndlysten man Det är han för han kan Radera 2000 år av utveckling Förvandlar andra människor till tomma ting Reducerar flera år till hans missnöje Tycker att andra beter sig som till löje Ur hans tomhet föds hans förakt och maktbegär För allt det som andra tror på i livet här Så ödmjuk kan han minsann vara För att ge några credits för din existens bara Ägnar sig åt ödes mättande åtgärder Glöm din frihet för hans tvångsåtgärder Han inbillar sig mycket förtal om andra Gör likadant tillbaka för att klandra I stället för att berömma en människa För något den gjort som är bra Bevaren oss för hans nonchalans På honom har man ingen chans Han är ofta två steg hela dagen före oss andra När han är ute på stan från kl 8 och vandra Sitta hemma i ett stilla lugn i ett prosaiskt hem Är inget för honom ända till klockan fem Han blir ofta upprörd om någon stulit en blomma Till förfäran för andra som är troende och fromma Om du på dagen på stan skulle honom möta på Var uppmärksam annars kommer han dig sannolikt slå Sedan han kommer hem i sin ensamhet Och somnar framför tv:n på hämnd så het Han sedan på sin hämnd drömmer om natten För hans ödmjukhet jag tar av mig och lyfter på hatten
Taleptox Skrev Den 20211219 <+> |
Nästa text
Föregående Taleptox |